Konferenstolkutbildning i Sverige

Före Sveriges inträde i Europeiska Unionen år 1995 hörde svenska till de exotiska språken i konferensvärlden. Det användes inom de internationella fackliga organisationerna och vid.

möten i Sverige. Det fanns högst 25 konferenstolkar med svenska som A-språk i hela världen. De flesta var utbildade vid ETI i Genève, men även vid ESIT i Paris samt i Heidelberg och Germersheim i Tyskland.

På utbildningssidan har Sverige sedan 60-talet en väl etablerad utbildning av kontakttolkar i de stora invandrarspråken, som t ex finska, serbokroatiska, spanska och sedermera arabiska,

somaliska, albanska. Undervisningen bedrivs i form av studiecirklar och folkhögskolekurser. Enstaka högskolekurser om 3 terminer har också anordnats. En statlig auktorisation för kontakttolkar infördes 1976. Den enda konferenstolkutbildning som givits var Nordisk konferenstolkning för att tillgodose Nordiska Rådets behov av tolkning mellan finska och skandinaviska språk.

Den 13 november 1994 skulle svenska folket säga ja eller nej till EU i en folkomröstning. För att Sverige i någon mån skulle stå förberett inför ett ja och även för att trygga återväxten av tolkar med svenska i sin kombination anordnade Tolk-och översättarinstitutet vid Stockholms universitet en sex månaders post-graduate konferenstolkutbildning under läsåret 93/94. Kursen leddes av konferenstolkar, de flesta medlemmar i AIIC. De fick fria händer att lägga upp och genomföra utbildningen enligt AIICs riktlinjer för tolkskolor. Den första kullen utexaminerades i maj 1994.

Dagen efter Sveriges ja till EU påbörjades planeringen för nästa kurs, och konferenstolkningen tog fart på allvar. Hittills har fem kurser genomförts, Den senaste kullen gick ut från TÖI i juni 2000, och totalt har ca 45 studenter klarat slutprovet. TÖI deltar i programmet "European Masters in Conference Interpretation" . Den numera ettåriga (dvs 8 månader) långa utbildningen har fått 3 stjärnor i AIICs förteckning över tolkskolor.

Hur ser framtiden ut? Nu är det mest akuta tolkbehovet tillgodosett, och epoken "brandkårsutryckning" får anses avslutad. De nyutbildade tolkarnas kunskaper och färdigheter måste också hinna sätta sig ute i kabinerna. Ovisshet råder om EUs framtida behov efter det svenska ordförandeskapet och i samband med utvidgningen. Tolkutbildningen tar därför en paus och återupptas tidigast hösten 2002. Man har diskuterat en annorlunda utformning med en 2-årig modell, men det verkar som om svenska studenter skulle ha svårt att vilja ägna 2 års

heltidsstudier, postgraduate, åt att bli tolkar. Ett annat förslag är en 1-årig kurs med en förberedande termin. I nästa utbildning planeras även något av EU:s kommande arbetsspråk, som t ex polska eller estniska, förutom de traditionella "stora" språken.

Under tiden finns några enstaka studenter med svenska i kombinationen både i Paris, Genève och Åbo.

Mer information finns på:



Recommended citation format:
Eva BONNARD-SJÖGREN. "Konferenstolkutbildning i Sverige". aiic-usa.com November 23, 2000. Accessed October 19, 2019. <http://aiic-usa.com/p/285>.